<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>ఎందుకు?</title>
	<atom:link href="http://enduku.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://enduku.com</link>
	<description>సమాచార సాగరం</description>
	<lastBuildDate>Sat, 21 Aug 2010 06:35:21 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.9.1</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>మెరుపు వల్ల ప్రయోజనాలున్నాయా?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%ae%e0%b1%86%e0%b0%b0%e0%b1%81%e0%b0%aa%e0%b1%81-%e0%b0%b5%e0%b0%b2%e0%b1%8d%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%af%e0%b1%8b%e0%b0%9c%e0%b0%a8%e0%b0%b2%e0%b1%81%e0%b0%a8%e0%b1%8d%e0%b0%a8/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%ae%e0%b1%86%e0%b0%b0%e0%b1%81%e0%b0%aa%e0%b1%81-%e0%b0%b5%e0%b0%b2%e0%b1%8d%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%af%e0%b1%8b%e0%b0%9c%e0%b0%a8%e0%b0%b2%e0%b1%81%e0%b0%a8%e0%b1%8d%e0%b0%a8/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 18:36:58 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[భూగోలం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=191</guid>
		<description><![CDATA[
అసలు మెరుపంటేఎంటీ? మేఘాల్లొ  ఉన్న విద్యుత్ ఆవేశం  (charge) ఒక చోటునుండి  ఇంకొక  మేఘం  వైపుకో  లేక  భూమి(పిడుగు)వైపుకు గాలి  ద్వారా  ప్రయానించటాన్ని  మెరుపు  అంటారు.  మెరుపు ఈ  విధంగా  ప్రయనించటానికి  చాలా  శక్తి  కావాలి. అలా ప్రయానించేటప్పుడు  గాలి  లోని  నత్రజని (Nitrogen) ఆంలజని(Oxygen) తోచర్య  జరిపి   వాన  నీటి  తో  కలిసి  యూరియా  గా  ఎర్పడుతాయి. ఒక్కొ మెరుపు కొన్ని టన్నుల   యూరియా  ను   ఉత్పత్తి  చేస్తుంది. ఒక  మనిషి  తన జీవిత కాలం [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%ae%e0%b1%86%e0%b0%b0%e0%b1%81%e0%b0%aa%e0%b1%81-%e0%b0%b5%e0%b0%b2%e0%b1%8d%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%af%e0%b1%8b%e0%b0%9c%e0%b0%a8%e0%b0%b2%e0%b1%81%e0%b0%a8%e0%b1%8d%e0%b0%a8/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>యాంటి బాక్టిరియల్ సబ్బు?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%af%e0%b0%be%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf-%e0%b0%ac%e0%b0%be%e0%b0%95%e0%b1%8d%e0%b0%9f%e0%b0%bf%e0%b0%b0%e0%b0%bf%e0%b0%af%e0%b0%b2%e0%b1%8d-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%af%e0%b0%be%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf-%e0%b0%ac%e0%b0%be%e0%b0%95%e0%b1%8d%e0%b0%9f%e0%b0%bf%e0%b0%b0%e0%b0%bf%e0%b0%af%e0%b0%b2%e0%b1%8d-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 18:31:24 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఆరోగ్యం-ఆహారం]]></category>
		<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=188</guid>
		<description><![CDATA[
సబ్బుల్లొ  ఏ  యాంటి బాక్టిరియల్ సబ్బు  మంచిది.
ఈ మద్య సబ్బు ల్లొ  TCC, ట్రై క్లొసాన్, లోహపు పొడులు  మొ&#124;&#124; ఉన్నాయంటూ  మీ  చర్మం  మీద ఉన్న బక్టీరియా ను, మీ చేతుల్లొని హానికారక సూక్ష్మజీవులను క్షణాల్లొ చంపి  రోజంతా రక్షిస్తామని  ఊదరగొట్టేస్తున్నారు.నిజానికి  ఆ సబ్బులకు అంత సీన్ ఉందా? లైఫ్‌బాయ్, సింతాల్, డెట్టాల్  ఇలా చాలానే  ప్రకటనలు వస్తున్నయ్.TCC ఉన్న సబ్బులు వాడితే సూక్ష్మజీవుల సంగతి ఎలా ఉన్నా చిన్నపిల్లల్లొ  వెన్నుసమస్యలొస్తాయని నిపుణులు చెబుతున్నారు.అందువల్ల చిన్నపిల్లల [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/13/%e0%b0%af%e0%b0%be%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf-%e0%b0%ac%e0%b0%be%e0%b0%95%e0%b1%8d%e0%b0%9f%e0%b0%bf%e0%b0%b0%e0%b0%bf%e0%b0%af%e0%b0%b2%e0%b1%8d-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ఏ సబ్బు  మంచిది ? (TFM  అంటే   ఏంటి?)</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%8f-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81-%e0%b0%ae%e0%b0%82%e0%b0%9a%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b0%bf-tfm-%e0%b0%85%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b1%87-%e0%b0%8f%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%8f-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81-%e0%b0%ae%e0%b0%82%e0%b0%9a%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b0%bf-tfm-%e0%b0%85%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b1%87-%e0%b0%8f%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 18:21:57 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=185</guid>
		<description><![CDATA[
మీరు ఎప్పుడైన  సబ్బు  పెట్టె మీద TFM అనే  మాట  ను గమనించారా? TFM అంటే  TOTAL FATTY MATTER. అంటే  అందులో  ఎంత  ఆయిల్ వాడారు? అన్నమాట! TFM 80% మించి  ఎంత ఎక్కువ   ఉంటె అది  అంత  మంచి సబ్బు !(GRADEI)TFM 65%-80% (GRADEII)వరకు  ఉంటే  O.K. అన్నమాట. అంతకన్నా తక్కువ  ఉంటే  అది  TOILET SOEP గా పరిగని౦చబడదు. మనం వాడే  దాదాపు  అన్ని సబ్బుల్లొ  డిటర్జెంట్  కలుపుతున్నారు. TFM 80% కంటే  [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%8f-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81-%e0%b0%ae%e0%b0%82%e0%b0%9a%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b0%bf-tfm-%e0%b0%85%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b1%87-%e0%b0%8f%e0%b0%82%e0%b0%9f%e0%b0%bf/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>మేక పాల  సబ్బులు ఎందుకు?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%ae%e0%b1%87%e0%b0%95-%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81%e0%b0%b2%e0%b1%81-%e0%b0%8e%e0%b0%82%e0%b0%a6%e0%b1%81%e0%b0%95%e0%b1%81/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%ae%e0%b1%87%e0%b0%95-%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81%e0%b0%b2%e0%b1%81-%e0%b0%8e%e0%b0%82%e0%b0%a6%e0%b1%81%e0%b0%95%e0%b1%81/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Mar 2010 07:44:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=179</guid>
		<description><![CDATA[
సబ్బుల్లొ ఏ సబ్బు మేలు?
ఇప్పుడిప్పుడె సబ్బుల్లొ  గ్లిసరిన్ సబ్బులు మాయిఛ్హరైజింగ్ సబ్బులతొ పాటు విటమిన్ సబ్బులు, ప్రొటీన్ సబ్బులు, కెఫీన్ సబ్బులు, SUNSCREEN సబ్బులు వస్తున్నయ్. మరి మేక పాల సబ్బులేంటి అంటారా?
గ్లిసరిన్ మరియు మాయిచ్హరైజింగ్ సబ్బులు చర్మన్ని పొడిబారనియకుండా ఉంచడానికి
, విటమిన్ సబ్బులు మన శరీరంలొ  విటమిన్లు  పూరించటనికి -
ప్రొటీన్ సబ్బులు మన చర్మంలొ  ప్రొటీన్ లను పూరించటానికి .
కెఫీన్ సబ్బులు  స్నానం తర్వాత ఫ్రెష్  గా  ఉండటానికి.
SUNSCREEN సబ్బులు  మన చర్మం ఎండ లొ  [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/12/%e0%b0%ae%e0%b1%87%e0%b0%95-%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%b8%e0%b0%ac%e0%b1%8d%e0%b0%ac%e0%b1%81%e0%b0%b2%e0%b1%81-%e0%b0%8e%e0%b0%82%e0%b0%a6%e0%b1%81%e0%b0%95%e0%b1%81/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>అసిడిటి?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%85%e0%b0%b8%e0%b0%bf%e0%b0%a1%e0%b0%bf%e0%b0%9f%e0%b0%bf/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%85%e0%b0%b8%e0%b0%bf%e0%b0%a1%e0%b0%bf%e0%b0%9f%e0%b0%bf/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 10:52:45 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=175</guid>
		<description><![CDATA[
అసిడిటి/ కడుపు లొ  గాస్  కు వంట షొడా తో తక్షణ ఉశమనం ?
మనం అనుకొంటం  కాని మన వంటింటి చిట్కాలు ఒక్కొసారి చాలా అద్బుతంగా పనిచేస్తాయి. నిజంగా అంతే !కడుపు లో గుడగుడ ,మంట  గొంతు వరకు ప్రాకుతుంది . ఆంటసిడ్!మెడికల్ స్టొర్! డాక్టర్!ఇంత  అవసరమా? కానీ ఇంట్ళో  సులభంగా దొరికే వంట షొడా తొ మూడు  నిమిషాల్లొ  ఉపశమనం పొందవచ్చు.ఒక పావు టీ  స్పూను లేక అర టీ స్పూను  వంట షొడా  ఓ [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%85%e0%b0%b8%e0%b0%bf%e0%b0%a1%e0%b0%bf%e0%b0%9f%e0%b0%bf/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>విద్యుత్  తీగల  పై  వాలిన పక్షులకు ఎందుకు షాక్ కొట్టదు?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%b5%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b1%8d%e0%b0%af%e0%b1%81%e0%b0%a4%e0%b1%8d-%e0%b0%a4%e0%b1%80%e0%b0%97%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%88-%e0%b0%b5%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b0%bf%e0%b0%a8-%e0%b0%aa%e0%b0%95/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%b5%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b1%8d%e0%b0%af%e0%b1%81%e0%b0%a4%e0%b1%8d-%e0%b0%a4%e0%b1%80%e0%b0%97%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%88-%e0%b0%b5%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b0%bf%e0%b0%a8-%e0%b0%aa%e0%b0%95/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Mar 2010 10:15:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[జంతువులు]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=169</guid>
		<description><![CDATA[
మనం గమనిస్తుటాం కరెంటు తీగల పైన కుర్చున్న పక్షుల్ని. వాటిని గమనిస్తె, మనకనిపిస్తుంది అవి  ఒకే తీగ మీద కుర్చొని ఉండటం. మనము  కూడా  ఒకే తీగ మీద కూర్చొని &#8216;సారి&#8217;  వేలాడుతే మనకు షాక్కొట్టదు.ఎందుకు?
 మీరు కరెంటు తీగల  సంఖ్యను గమనించరా? వాటిలో ఒకటి సన్నాగా ఉండి సిరమిక్ గుభ్బ కు కాకుండ డైరెక్ట్ గా ఏ మెటల్ కో తగిలించి  ఉంటుంది. అదే న్యూట్రల్ . మిగిలినవన్ని &#8217;ఫెజ్&#8217;.
న్యూట్రల్ లో ఏ విదమైన కరెంట్ ఉండదు. మిగిలినవాటిలో ఎలక్త్రానులు ప్రవహిస్తూ ఉంటయి.
కాకపొతే  [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/11/%e0%b0%b5%e0%b0%bf%e0%b0%a6%e0%b1%8d%e0%b0%af%e0%b1%81%e0%b0%a4%e0%b1%8d-%e0%b0%a4%e0%b1%80%e0%b0%97%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%88-%e0%b0%b5%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b0%bf%e0%b0%a8-%e0%b0%aa%e0%b0%95/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>పాల-పుంతల రకాలు?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a4%e0%b0%b2-%e0%b0%b0%e0%b0%95%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b1%81/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a4%e0%b0%b2-%e0%b0%b0%e0%b0%95%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b1%81/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 16:15:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[విశ్వం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=159</guid>
		<description><![CDATA[
ఒక్క పాల పుంతలో కొన్ని వందలకోట్ల నక్షత్రాలు ఉంటాయి. మన సూర్యుడు కూడా అలాంటి ఒక నక్షత్రమే. ఈ విశ్యంలో ఇలాంటి పాల పుంతలు కొన్ని వందల కోట్లు ఉన్నాయి. మానవునికి తెలిసినంతలో ఈ పాల-పుంతల రకాలు నాలుగు.
1. స్పైరల్ : ఒక సుడి లాగా ఉంటాయి. వాటి చుట్టు అవి తిరుగుతూ ఉంటాయి.

2. బార్డ్ స్పైరల్ : పొడవుగా ఉండి, కొనల్లో సుడిలాగా మారుతాయి.

3. ఎలిప్టికల్ : పళ్ళెం లేదా గుడ్డు లేదా బంతి ఆకారంలో [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%aa%e0%b0%be%e0%b0%b2-%e0%b0%aa%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a4%e0%b0%b2-%e0%b0%b0%e0%b0%95%e0%b0%be%e0%b0%b2%e0%b1%81/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>వజ్రం?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%b5%e0%b0%9c%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%82/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%b5%e0%b0%9c%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%82/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 15:54:37 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>
		<category><![CDATA[భూగోలం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=155</guid>
		<description><![CDATA[
ఆభరణాలలో అతి కరీదైన రాయి వజ్రం. అంతేకాదండి వజ్రాన్ని వజ్రంతోనే కోయగలం. అంత పదునైనది మరి!
ఇవి ఏలా వస్తాయి.
ఏ రంగూ లేని వజ్రం లో పూర్తిగా కార్బన్ మాత్రమే ఉంటుంది. వేరే పదార్థం ఏదైనా కలిస్తేనే దానికి వేర్వేరు రంగులు వస్తాయి.
కింబర్లైట్ అనే రాయిలో చాలా శాతం కార్బన్ ఉంటుంది. ఇది దాదాపు భూమి ఉపరితలం నుంటి 150 కీ.మీ లోతులో ఉంటుంది. ఆ ఒత్తిడికీ మరియూ వేదికీ ఈ రాయి వజ్రం లాగా మారుతుంది. అగ్ని [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%b5%e0%b0%9c%e0%b1%8d%e0%b0%b0%e0%b0%82/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ఇంధనం?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%87%e0%b0%82%e0%b0%a7%e0%b0%a8%e0%b0%82/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%87%e0%b0%82%e0%b0%a7%e0%b0%a8%e0%b0%82/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 15:37:43 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>
		<category><![CDATA[భూగోలం]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=151</guid>
		<description><![CDATA[
మనం ఎక్కడికి  వెళ్ళాలన్నా ఏదో ఒక రూపంలో పెట్రోలు లేదా డిజిల్ ను వాడుతాం. వంట చేయాలంటే గ్యాస్ కావాలి.
ఇవి ఎక్కన్నుంచి వస్తాయి?
కొన్ని లక్షల సంవత్సరాల క్రితం చిన్న చిన్న మొక్కలు మరియూ చెట్లు సముద్రం అడుగున సూక్ష్మ జీవుల తో పాటుగా బురదలో కూరుకు పోయాయి. ఇవి అపారమైన ఉష్నోగ్రత మరియూ ఒత్తిడికి లోనయ్యాయి, ఈ సంధర్భంలో ఆ క్రిములు చేసిన రసాయనిక చర్యల వల్ల ఇందనం ఏర్పడింది.
దీనిని వెలికి తీసిన తరువాత, పెట్రోలు డిజలు [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/05/%e0%b0%87%e0%b0%82%e0%b0%a7%e0%b0%a8%e0%b0%82/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>కుండలో నీరు?</title>
		<link>http://enduku.com/2010/03/04/%e0%b0%95%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a1%e0%b0%b2%e0%b1%8b-%e0%b0%a8%e0%b1%80%e0%b0%b0%e0%b1%81/</link>
		<comments>http://enduku.com/2010/03/04/%e0%b0%95%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a1%e0%b0%b2%e0%b1%8b-%e0%b0%a8%e0%b1%80%e0%b0%b0%e0%b1%81/#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 04 Mar 2010 10:43:26 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Gavesh</dc:creator>
				<category><![CDATA[ఎందుకు? ఏమిటీ? ఎలా?]]></category>
		<category><![CDATA[నిత్య జీవితం]]></category>
		<category><![CDATA[clay]]></category>
		<category><![CDATA[cool]]></category>
		<category><![CDATA[cooling]]></category>
		<category><![CDATA[earthen]]></category>
		<category><![CDATA[ela]]></category>
		<category><![CDATA[emiti]]></category>
		<category><![CDATA[enduku]]></category>
		<category><![CDATA[eppudu]]></category>
		<category><![CDATA[evaporate]]></category>
		<category><![CDATA[evaru]]></category>
		<category><![CDATA[fill]]></category>
		<category><![CDATA[home]]></category>
		<category><![CDATA[hot]]></category>
		<category><![CDATA[how]]></category>
		<category><![CDATA[level]]></category>
		<category><![CDATA[pot]]></category>
		<category><![CDATA[season]]></category>
		<category><![CDATA[steam]]></category>
		<category><![CDATA[summer]]></category>
		<category><![CDATA[sun]]></category>
		<category><![CDATA[temperature]]></category>
		<category><![CDATA[vapour]]></category>
		<category><![CDATA[water]]></category>
		<category><![CDATA[what]]></category>
		<category><![CDATA[when]]></category>
		<category><![CDATA[where]]></category>
		<category><![CDATA[who]]></category>
		<category><![CDATA[why]]></category>
		<category><![CDATA[ఆవిరి]]></category>
		<category><![CDATA[ఇళ్ళు]]></category>
		<category><![CDATA[ఎండ]]></category>
		<category><![CDATA[ఎందుకు]]></category>
		<category><![CDATA[ఎత్తు]]></category>
		<category><![CDATA[ఎప్పుడు]]></category>
		<category><![CDATA[ఎలా]]></category>
		<category><![CDATA[ఎవరు]]></category>
		<category><![CDATA[ఏమిటి]]></category>
		<category><![CDATA[కుండ]]></category>
		<category><![CDATA[గాలి]]></category>
		<category><![CDATA[చలి]]></category>
		<category><![CDATA[చల్ల]]></category>
		<category><![CDATA[చల్లబడు]]></category>
		<category><![CDATA[నిండు]]></category>
		<category><![CDATA[నింపు]]></category>
		<category><![CDATA[నీరు]]></category>
		<category><![CDATA[నీల్లు]]></category>
		<category><![CDATA[నీళ్ళు]]></category>
		<category><![CDATA[మండు]]></category>
		<category><![CDATA[మట్టి]]></category>
		<category><![CDATA[వేడి]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://enduku.com/?p=142</guid>
		<description><![CDATA[
వేసవి కాలం లో ఎండలు మండిపోతుంటాయి. కానీ మన ఇంట్లొ ఉన్న కుండలోటి నీరు మాత్రం చల్లగా ఉంటాయి. ఎందుకిలా?
మొదట కుండ యొక్క నిర్మాణం గూర్చి తెలుసుకొందాం. కుండలు తయారు చేసే మట్టిని ముందు నీటిలో కలిపి కుండ ఆకారంలో దన్ని మలిచి అగ్గిలో కాలుస్తారు. ఈ క్రమంలో అందులో ఉన్న నీరు అంతా ఆవిరైపోతుంది. కానీ ఆ నీరు ఉన్న ప్రదేశంలో ఖాలీలు ఉండిపోతాయి.
కుండలో నీరు పోయగానే, ఈ ఖాళీ లలో నీరు మెల్లగా నిండుతుంది. [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://enduku.com/2010/03/04/%e0%b0%95%e0%b1%81%e0%b0%82%e0%b0%a1%e0%b0%b2%e0%b1%8b-%e0%b0%a8%e0%b1%80%e0%b0%b0%e0%b1%81/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
